Aura would like you to know that she's having a very, very hard time

Såg Tiny Furniture häromdagen (eftersom jag är kär i Lena Dunham, duh. Måste se allt hon har gjort, typ.) Filmen, som hon både regisserat och skrivit, kom ut år 2010 - alltså ett par år innan Girls.
Det märks att inte ett stort bolag som HBO har lagt sina fingrar på den eftersom den är mer avsminkad. Det är en stillsam film om Aura som precis tagit examen från college och som kommer hem till sin lilla hemstad över sommaren. Hon möter gamla vänner och träffar nya. Det händer inte så mycket, men manuset och karaktärerna är bra. Jag jämför såklart hela rullen med Girls, det går liksom inte att göra något annat när flera skådespelare är dem samma och många miljöer känns tagna därifrån. Men Tiny Furniture är ändå mer påklädd (bokstavligen) och harmlös än Girls. Och tyvärr så resulterar det i att det nästan blir lite tråkigt. 

If your nerve deny you, go above your nerve.

 Hej,
 
Jag var och såg avslutningsfilmen på filmfestivalen igår, Wild. Den var grym, Reese Witherspoon som vandrar 1000 mil helt ensam för att hitta sig själv. Låter så klyschigt, åh. Det som stör mig mest när sådana här filmer är gjorda av stora produktionsbolag i Hollywood och skall genera en stor publik är att mycket blir for show - speciellt med en kvinna i huvudrollen. Tycker det är ganska underligt att Cheryl, alltså Reeses karaktär, vandrar i vildmarken, flera mil varje dag, löser problem och svettas, men ändå har tid att raka benen. Till och med efter hon slänger ur rakhyveln ur packingen. Fantastiskt. Och inte en enda gång tänker hon att vandringen kanske skulle underlättas om hon satte upp sitt fräscha och ständigt nytvättade hår (?) i en tofs, så hon slapp ha det blåsandes i ansiktet. 
 
Tell me how you do it, Reese. 
 
(Fy fan vad jag skall dricka mjölk nu, var det enda jag kunde tänka på under tunnelbaneresan hem.)
 

En TV-serie

Eller rättare sagt den TV-serien. Även fast jag åldrats och min smak har ändrats de senaste sju åren är denna favoriten genom allt. Och det är väl dags att den även fick se denna bloggs ljus. 
Gilmore Girls handlar om den ensamstående mamman Lorelai och hennes dotter Rory. När serien börjar är Rory 16 år, lika gammal som Lorelai var när hon blev gravid. Lorelai och Rory är mer som bästa vänner än mor och dotter.
Rory är, till skillnad från vad hennes mamma var, en väldigt duktig student som redan i första avsnittet blir antagen till privatskolan Chilton.
Problemet är att skolan kostar skjortan, inte minst för en ensamstående förälder. Som sista utväg väljer Lorelai att låna pengar från sina föräldrar, Emily och Richard. Det redan komplexa förhållandet Lorelai har med föräldrarna fördjupas när de sätter kravet att Lorelai och Rory måste äta middag varje fredag hos dem - annars inget lån. 
Förutom hetsiga middagar får vi följa tjejerna i sju år - bland kärlekar, high school, college, karriärbyten och svåra val. 
Och allt sker i en liten pittoresk stad i Connecticut med oerhört bra och knäppa karaktärer där Town Meetings och olika tema dagar är vardag. 
Gilmore Girls är en serie fylld av humor och drama, popkultur referenser och knivskarpt manus (life's short, talk fast), starka kvinnliga karaktärer och nämnde jag manuset? Pga det är äger? Se se se.
 
RSS 2.0

Sandra's books


goodreads.com