Snö-battle

Hej!
 
Visst var onsdagen en dålig dag på mer än ett sätt? Vaknar upp, kollar DN och fattar ingenting. Trump? Vinner? Valet? HUR? Chockad begav jag mig till Carolina Rediviva (till fots såklart, cykeln är fortfarande paj) och skrev hemtentan med ett gäng klasskompisar. Mamma ringer och säger att det är snökaos i Stockholm och chanserna för att jag ska kunna ta mig till Nynäs med sommardäck är minimala, mikroskopiska. Samtidigt kommer ett samtal, hej din bil står parkerad på min privata parkering. Aouch. Jag beger mig till Stockholm där bilen står för att kolla läget. Ger upp om min Gotlandsresa och tar mig an nästa problem: att parkeringsägaren vill att min bil ska vara borta till kvällen. Jag ba, easypeasy! Det kan jag fixa. Det är bara att backa ut och ställa den någon annanstans.
 
Hahaha! Nej! För det har liksom kommit oändliga mängder snö på min bil som stått på samma parkering i tre dagar. Där börjar en fem timmar lång kamp mot snön. Jag och Erik skottar och skottar, medan det bara snöar och snöar. Vi lyckas backa ut bilen kanske fem meter från parkeringen innan vi helt och hållet kör fast. Vi ringer den riktiga parkeringsägaren som säger att det är okej att stå där en natt till. Men då får vi inte tillbaka bilen. Ett av däcken har helt begravts i grus. Vi får ta hjälp av Eriks granne, och till slut får vi tillbaka bilen. Var helt utmattad sen. Och i torsdags kommer mina hjältar mamma och Magnus med mina vinterdäck från Gotland. Med vinterdäcken gick det betydligt lättare såklart. Om ni undrar hur det såg ut kan jag på ett ungefär visa med screenshots från Gilmore Girls:
 
När jag kom till Stockholm och insåg att det hade snöat ganska mycket.
När vi skottade!!!
När jag hade ett av mina femton sammanbrott och tog snön som en personlig attack.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0

Sandra's books


goodreads.com